Tänk vad tiden går…

4-1

 

Hej mina vänner!

Nu har jag spenderat några timmar i mitt garage och gått igenom 1/10 del av alla foton vi har. Jag var queen av att fota i min ungdom. Jag tycker synd om dagens föräldrar som kanske inte kan sitta ner på sin soffa och hålla ett foto i sina händer och minnas tillbaka på just den stunden då fotot togs. Inget snack om att ta om kortet eller någon modern editing. Allt var naturligt och det var ju allt från stängda ögon, kjolen satt på sniskan, håret såg hemskt ut osv men tänk vad charmigt det är. Det bästa av allt är att vi såg så unga och glada ut. Jag gifte mig med den rätta mannen det kan jag då säga. Jag älskar min lilla familj och all glädje och ibland sorg vi har erfarit tillsammans.

När jag och Kamran träffades för 30 år sedan så var ju tiderna helt annorlunda mot dagens livsstil. Vi hade drömmar och planer om hur vi ville uppfostra våra barn. Jag ville inget annat än att ha en stor familj, jag ville ju ha den perfekta ”lilla huset på prärien” familjen. Det skulle spelas fiol och allt skulle vara rättvist mellan barnen. Jag tänkte då inte lyssna på en massa syskonskvaller om dom ibland blev osams. Jag skulle minsann stå vid spisen och laga god mat, vi skulle sitta ner tillsammans och äta middag, gråta en tår om någon berättade något sorgligt. Herregud jag tackar för att den serien fanns när jag växte upp.

2-4

Ja nu tog jag inte fram kort från när barnen var riktigt små utan det fick bli när de är några år äldre. När barnen var riktigt små så tyckte jag att det var stressigt. Dom var de lättaste och gladaste barn jag någonsin kunde ha fått. Det var jag som satt så otroligt stora krav på mig själv. Tänk om jag hade vetat bättre. Alla barnen skulle helst ha matchande kläder från samma boutique. Ja allt från H&M till Gymboree. Jag sprang omkring i huset och plockade upp leksaker själv eftersom jag tyckte att jag gjorde det snabbast. Jag gjorde allt i hemmet eftersom Kamran jobbade och det var ju början av hans Real Estate karriär. Jag lagade urdålig mat, perfekt städare, super mamma mot barnen, var väldigt involverad i deras skola, anmälde dom till vartenda gruppklass (simning, teater, gymnastik, fotboll, scouterna mm), jag satt ihop alla deras leksaker. Jag bakade och berättade allt om Sverige och våra traditioner. Fick dom vara med och baka? Nej och det var ett stort misstag av mig. Jag ville inte stöka till utan som vanligt så gjorde jag det snabbast och bäst själv.

Kamran som var tomte i över 20 år och hans ansikte försvann längre in i skägget ju äldre barnen blev. Jag ville ju inte att de skulle veta att det var Kamran som var tomte haha! Vi trodde på allt i vår familj. Allt från tandfen, tomten och Easter Bunny.

2-1

Här ser ni ett exempel på hur jag var som mamma. Här har jag varit på affären och köpt glass haha. Jag tänkte att dom skulle få välja rejält mellan olika sorter. Jag älskar att se barnens ansikte när jag laddar upp alla glasspaket. Jag tror att vi var nyinflyttade till huset vi bor i nu. Eftersom Kamran älskar glass och jag godis så blev det något vi alltid hade hemma. Min matlagning började bli mycket bättre och det var mycket tack vare Kamrans mamma Betty och mina vänner i grannskapet. Vi började byta recept och jag gick på cookingclasses.

Kamran och jag är riktiga festprissare under denna tid. Vi hade ofta besök från Sverige (mest Christian) och vi älskar att underhålla och gå på dejtnight. Barnen har alltid varit runt ljud och skratt. Jag har aldrig stoppat någon vän att komma hem till mig för att något av barnen skulle sova middag eller dylikt. Jag var mycket noga med barnvakt, barnen fick aldrig övernatta hos kompisar utan vi ville ha dom hemma där det är tryggt. Det är nog något mina barn inte gillar i min uppfostran om du frågar dom.Dom fick ha sleepover här hemma hos oss såklart. Ja dom fick heller aldrig ha nagellack förrän de var lite äldre. Jag daltade aldrig med dom men såg jag blod eller som den här tjejen som puttade Sara i 2:a klass då reagerar jag. Tänk vad jag tittade surt på den lilla flickan och sa ”dont you ever do that again” Jag kramade mina barn konstant och sa hur mycket jag älskar dom och att the montazami kids rocks!!

4

2-2

Jag tycker att skolan är viktig så vi har alltid haft en tutor som heter Holly. Hon har lärt mina barn massor och de har alltid haft bra betyg i skolan. Jag har hjälpt till med de flesta skolprojekten som skulle göras hemma. Många gånger var vi uppe till 3 på natten och jag svor min vanliga svenska ramsa mellan tårarna från både mig och något av barnen. Jag satt sådana krav på att det skulle vara perfekt. Nu önskar jag att jag kunde väl ha coolat ner det lite. Vart kom den här perfektionismen ifrån?

Jag tror inte på att aga ett barn. Det fick bli små knip på örat och det var mest Sara som fick känna av det ugh!!! Hon som är så snäll. Nu tycker jag att jag nästa låter som en taskig mamma. Alla fyra barnen var klistrade på min höft när de var små.

Vi älska att semestra och vill visa och lära barnen så mycket vi kan. Åkte bara till säkra ställen, ingen safari i Afrika eller fallskärmshoppning. Vi åkte skidor i Colorado, Utah och Kanada bl.a. Vi har simmat i all sorts vatten och hav. Barnen har alltid varit med oss vart än Kamran och jag åkte och det var då vi alla var som lyckligast.

Min bror Christian var ett stort inflytande på mina barn. Uncle C var alltid så kul och visste exakt hur man skull få oss alla att skratta. Nu ska ju Christian själv bli pappa om någon månad och jag vet att han kommer att bli en superdad.

Mina barn har alltid haft goda vänner och varit omtyckta i skolan. Känns väldigt tryggt som föräldrar när dina barn mår bra. Visst har saker och ting hänt emellanåt men inget allvarligt.

2

Ja tänk vad många barnkalas vi har haft. Det flesta har varit lätta och barnen har haft så roligt. Det som är jobbigt för föräldrarna är ju allt som ska preppas innan kalaset, tema, mat, dryck, godispåsar osv. Jag är en stor believer på att fira allt som firas kan. Oj vad jag ser stressad ut på sista bilden, jag antar att jag stod där och skulle skriva upp Emmas presenter ”från vem och vad” så man kan skicka ett tackkort.

4-3

Fina vackra Sara som alltid ler på ett foto. Sara var en riktigt duktig fotbollsspelare och hade två små benknölar på hennes fötter som gjorde ont när hon spelade. En liten knöl som satt på insidan av båda hennes fötter. Ok sa jag då går vi till doktorn och fixar det, vilket vi gjorde. Doktorn rekommenderade att operera en fot åt taget men jag tänkte att det var lika bra att göra båda två så är det gjort. Ja här ser ni resultatet och Sara klagade inte. Jobbigt såklart att hoppa på kryckor i 6 veckor. När hon skulle gå ner för trapporna så tyckte hon att det tog lång tid så hon halade upp sig på räcket och for ner i full fart. Efter några veckor ser jag till min förskräckelse att hela färgen på trappräcket är avskavt. Hanna berättade just för mig att om hur Sara berättade för några killar på en videobutik att hon trillat ner för en hög byggnad. Vaaa!!! Jag frågade Sara om detta och hon skrattade och sa att japp det hade hon sagt och det var de enda gång hon ljög om sina gipsade fötter. Tyvärr skulle vi åka till Sverige dagen efter hennes gips var borttaget så fort gipset blev avskuret så tog jag Sara till Nordstroms för att köpa skor. Hennes fötter och ben hade smulat gammalt skinn och hår och annat illaluktande vätskegrejs. Vi hade inget val och skokillen var schysst men Sara kommer aldrig att förlåta mig för detta. Hon tyckte det var pinsamt och det kan jag förstå.

4-2

I det långa hela så är både Kamran och jag så stolta över barnen. Vi ”got their back no matter what” och det vet dom. Jag vet att dom har fått en trygg uppfostran med inslag av en helylle svensk mamma som har gjort så gott hon har kunnat och jag vet att Kamrans insatser har gett dom basen till att bli bra, ärliga människor.

Sedan måste ju dom också få göra sina misstag och gå igenom deras egna personliga funderingar osv.

I vår familj skrattar vi lätt men tamefasen så gråter vi lika lätt också. Vi är känsliga emot när vi ser glädje i andra människor, finns inget bättre!

Ja det var mina 5cent om barnuppfostran och jag tror på det gamla sättet att uppfostra. Kärlek, moral och helst god mat på bordet så har du starten till en kärnfamilj.

Kram Maria

Comments 18
  • Karin M Post author

    Hej Maria!
    Men åhhh vilket fint inlägg, så fint skrivet och så många fina bilder. Jag kommer på mig själv flera gånger att jag ler när jag läser ditt inlägg ❤️
    Så mycket jag känner igen mig själv i också, många gånger gjorde jag sakerna själv för att det var smidigast så. Men andra gånger kunde jag ex ställa fram en bunke på bordet, med köttbullsmet på 5 kg köttfärs, så ropade jag på barnen så fick dom alla 4 vara med mig och rulla köttbullar. Det tyckte dom var roligt.
    Idag gjorde vi något annat roligt, der var alldeles för blåsigt och kallt för att vara ute, så vi tog med de två äldsta barnbarnen och åkte till ett stort inomhus-lekland, oj så skoj vi har haft det =)
    Massor med kramar från mig ❤️

    Reply

    • Karin M Post author

      Hej igen Maria!
      Hur bodde ni innan ni köpte huset ni har nu?
      Alltså, vart bodde ni när ni fick barnen?
      Kramar igen ❤️

      Reply

  • Anki Post author

    Godmorgon!
    Oj vilken härlig berättelse. Jag gjorde också mycket själv för det gick snabbast och det blev minst besvär. God mat på bordet är viktigt och att man kan prata om allt som har hånt under dagen. Det hade vi inte så mycket av, dvs sitta och äta middag tillsammans. Vi är en hockeyfamilj där träningar och matcher gjorde att vi åt ett par eller en åt gången. Så var det några år. Nu är barnen utflugna sen många år och nästa generation växer upp.
    Ha en bra dag!
    Kram Anki

    Reply

  • Nettan Post author

    Hej

    Tack för alla fina” tilbaka blick bilder ” och berättelse, ni är en varm och kärleksfull familj det är så härligt att se och höra
    Kramisar Nettan

    Reply

  • Malin Post author

    Hej Maria !
    Tack för en härlig berättelse om hur era barn växt upp till härliga, fina och trygga människor. Ni ska vara stolta och klappa er själva på axlarna. Det är mer än ett heltidsjobb att fostra fyra barn. Ha en härlig dag idag!!
    Stor kram/ Malin mallan ❤️❤️❤️

    Reply

  • Gunilla "inte Persson" Post author

    Så fint skrivet av dig Maria. Det syns att du är en toppemamma med ett varmt ❤

    Reply

  • Martina J Post author

    Så fint skrivet!! verkligen en toppen mamma <3 Kram Martina J

    Reply

  • Aurora Post author

    HejMaria❤

    Det var väldigt fin och ärlig berättelse, tack för det❤ Det är dagens höjdpunkt att läsa din blogg! Med sina barn är man så noggrann men med barnbarn (jag har en) allt är mycket lättare jag kan lova…❤
    Hur är det med farmor Betsy?
    Det skulle vara fint att få läsa mera och se mera gamla bilder!

    Trevlig tisdag!
    mvh Aurora (Finland)

    Reply

  • Johanna Post author

    Tusen, tusen tack för att du delade med dig av detta inlägg. Så intressant att läsa! Du och hela din familj verkar så harmonisk och som du själv skriver, verkar ni alltid vara nära till skratt, vilket är något jag önskar att jag kan tillföra i min familj. Du är en fantastik mamma (och fru!), Maria och kan jag bara vara en tiondel av en sådan bra mamma blir jag väldigt nöjd. Tack än en gång.

    Reply

  • Dalkullanannanykvist Post author

    HejBästaMaria 🙂
    Så kul att få se foton på er under barnens uppväxt..Du skriver och berättar så fint ♡
    En sån fin uppväxt med så bra föräldrar är något man önskar att alla barn skulle få ♡ Ni är underbara..Man blir så varm i hjärtat..
    Tack för att du delade med dig av denna berättelse ♡ Ha en fin dag Kraam AnnaN ♥♥
    .

    Reply

  • Kristina F Post author

    Vilka underbara bilder du delar med dig av, man kan känna av så mycket om hur ni hade då.
    Tror det är så för oss alla , olika epoker i livet, olika uppfostran men med inriktning på att göra det bästa för familjen. Mina barn har alltid varit hjälpsamma i köket och tillsammans har vi skapat mat och bakning. På så sätt har de tidigt lärt sig grunderna för det som många inte kan efter flera år som vuxna:))
    Tror garanterat att ni gett era barn många russin ur kakan och därav är dem som underbara som de är. Visa gärna ännu fler bilder. Så himla skoj!!
    Kramiz Kristina F

    Reply

  • Karin Lagergren Post author

    Hej Maria!
    Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter och alltid lika roligt att få titta på gamla foton. Ni har verkligen lyckats uppfostra alla era barn. Ha det gott!
    Många kramar Karin Lagergren ❤

    Reply

  • Lars Berglund Post author

    Hej Härliga Maria!
    Jag kom hem från Thailand förra vecka ! jag var där 1 månad Koh samui ( ön ) det var toppen … Och tack så mycket för fin Julkortet !
    Det var jättefint berättelse om er i gamla tiden 🙂 det var roligt att tittade på dina bilder 🙂
    jag saknar ibland tillbaka tiden när mina 4 barnen var små !
    kram Lars

    Reply

  • Anna Post author

    Hej Maria!
    Vilka fina kort på er och barnen!
    Jag är själv ganska nybliven mamma till en flicka som snart fyller ett år. Känner igen mig i att ha höga krav på mig själv, i allt från matlagning till aktiviteter. Att vara mamma är en fantastisk lycka men samtidigt kan man ibland bli överväldigad av ansvar och hur mycket jobb det är! Du är en förebild för mig i mammarollen!<3 Jätteroligt att du delade med dig av minnen och erfarenheter om sina barn!
    Kramar Anna

    Reply

  • Eneli Post author

    Tack för att du delar med dig! Trevlig läsning! Och ni är så fina allihopa!

    Reply

  • Maria Westeberg Winbladh Post author

    Tycker du har gjort ett bra jobb med din familj ! fina ungar och en go man .Har själv varit gift i 42 pr har två barn och fem barnbarn alla är så fina .”La familja ” är det viktigaste Maria ♡

    Reply

  • Margareta Post author

    Tack Tack snälla fina Maria för att du delar med dig så generöst av dina fina familjefoto. Var så roligt att se dem och läsa om hur ni haft och vilken fin och kärleksfull mamma som du varit, ja även Kamran. då. Ni kan inte ha gjort bättre för barnen som gett dem en så bra bas att stå på. Det syns på varje foto hur mycket kärlek du gett dina barn, de ser så frimodiga och fyllda av kärlek ut. Beundrar dig verkligen för allt du gjort för din familj under år.
    Kram Margareta

    Reply

  • Malin Th Post author

    Hej Maria
    Vilket härligt inlägg, du är en fantastisk mamma, och en av anledningarna är att det inte alltid går att göra allt perfekt. Tänk vad barnen skulle känna sig misslyckade om deras föräldrar aldrig gjorde några missar. Kvittot på ditt föräldraskap är att barnen alltid vill komma till er och hänga, det betyder att de trivs och är trygga. Jag läste en undersökning om att de flickor som hade mammor som tjatade lyckades bättre med sina studier.
    Tack för ett mycket fint inlägg.
    Kram Malin Th

    Reply

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggers like this: